Hinduismen har ingen känd grundare eller någon profet. Därför har den ingen speciell kyrklig uppbyggnad eller fastställd bekännelse av tron.
Döden är enbart rent kroppslig, själen lever vidare i väntan på återfödelse.
Hinduer kremeras alltid, helst inom 24 timmar. Utom barn (under ett år) och präster som jordbegravs. Kremeringen underlättar själens återgång till världsaltet.
Kistan, en vanlig svensk sådan, dekoreras med en chadder samt blommor och swastiska (betyder sol/lyckobringande ) tecken.
I Indien bränns kistan på ett bål, där äldste sonen leder begravningen. I Sverige förs kistan till krematoriet där en religiös ceremoni utförs vid ett altare och ibland i närvaro av präst.
Gudstjänsten hålls i krematoriekapellet eller i hemmet.
Alla är välkomna att besöka begravningen.
Nära vänner kan skicka blommor till familjen i förväg, men till begravningen kommer man utan något.
Ibland läggs saker, som mat, i kistan och efter kremering sprids askan i Ganges eller annat rinnande vatten.
Källor: Svenska Kyrkan, Lagen om trossamfund, SBF: Olika kulturers traditioner vid begravningar, Fonus: Respekt och hänsyn, Buddhism.se, Ribbing: Stora stunder, Jehovas vittnen.se
Föreläsning i vett och etikett >> Mörk kostym för honom, vett och etikett >> Föreläsning i framgångsrikt bemötande - konsten att få människor omkring dig att trivas! >>
@ 2019-, Er Man AB | info@etikettdoktorn.se | webbplatsöversikt