Startsidan >> Vett och Etikett tips>> Högtider>> Jul>> Julbord bordsskick>>
 

Julbord bordsskick

Julbordets vett och etikett

Julen har en egendomlig blandning av fruktbarhetsriter, den nordiska midvinterfesten och bibelns berättelser, kryddad med senkomna seder och bruk.

Innehåll för jul och julbord

  • Om julbordet
  • Julkort
  • Julklapp, julrim
  • Jultomten
  • Dricka jul
  • Hedniskt matbruk
  • Julmat
  • Julbordets tillkomst
  • Brännvinsbordet
  • Vett och etikett vid julbordet
  • Servera sig själv
  • Julbordets fem turer
  • Första turen
  • Dryck första turen
  • Andra turen
  • Dryck andra turen
  • Tredje turen
  • Dryck tredje turen
  • Fjärde turen
  • Dryck fjärde turen
  • Femte turen
  • Dryck femte turen
  • Apéretif och öl
  • Sång
  • Klädsel
  • Ställ en fråga om vett och etikett







  • Om julbordet

    • Ordet Julbord betyder ”till julmåltiden på julafton festligt dukat bord” (SAOB).
    • I Norden knyts julbordet till hedniska förfäders offerfest. Midvinterblotet.
    • Man kan gissa att julbordet motsvarade det hedniska offeraltaret. Historiskt anses att man blidkade sädesmakten och växtkraftens andar.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Julkorten

    • Julkorten kommer från traditionen att dela ut olika tillönskningar om lycka inför nyår. >de har alltmer minskat, men en hel del skicckas än idag.
    • Det är en man vid namn Henry som tillskrivits äran av de första julkorten 1843.
    • Han var engelsman. Sedan spred denna tradition sig snabbt över Europa och började ses i Sverige på 1870-talet.
    • Skälet till att detta fortsatt är att vi har våra traditioner, som en livsrytm.
    • Vardagen följs av fest osv.
    • Därav även denna tradition.
    • Kanske behöver vi ändå denna typ av brev i e-teknikens decennium.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Julklapp, julrim och jultomte

    • Julklappen kommer från en lantlig jullek.
    • Men klappade på ytterdörren till någon som bodde i närheten och kastade in något föremål, en halmbock, ett vedträ eller någon annan skämtpresent.
    • Sedan gällde det att utan att bli sedd, ta sig därifrån.
    • På presenten hade man satt fast en en glad vers.
    • Under upptågen på 1800-talet klädde man sedan ut sig, t.ex. till en julbock.
    • Den som blev tagen på bar gärning tvingades till någon uppgift som straff.
    • Sedan övergick denna tradition till att man gav en julgåva istället.
    • Detta var under sent 1800-tal och då var det julbocken som kom och lämnade dem.
    • Med tiden blev ordet julklapp namnet på julgåvor.
    • Det dröjde fram till 1900-talet innan fattiga familjer började med julklapparna.
    • Det skämtsamma rim som skrevs blev förebilden till vårt julrim.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll





    Jultomten

    • Jultomten vid julen finns det delade uppfattningar om.
    • Men "tomtegubbe" var en gubbe på tomten.
    • Alltså gårdens Nisse.
    • Sedan blev det han som enligt traditionen med St Nikolaus, den biskop som i Tyskland delade ut gåvor åt fattiga.
    • Det blev en blandning och jultomten kom med klapparna.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Dricka Jul

    • Man "Drack" Jul" föör.
    • Nybryggt, starkt öl dracks i jultid.
    • Detta med ett rituellt skålande.
    • Traditioner, folktro och religion har utformat julbordet.
    • Överklass och borgare, nåddes av kontinentala impulser, de breda folklagren utvecklades långsammare.
    • Men under 1800-talet närmar sig impulserna varandra.
    • Julbordsmönster som präglar julbordet idag.
    • Under 1900-talets tre första decennier ändrades julaftonens måltidsmönster.
    • Antalet rätter ökade samt smörgåsbordets julvariant gjorde entré.
    • Så hade vi julaftons smörgåsbord.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Hedniskt matbruk

      De har hållit sig kvar och den traditionen vill nog ingen ändra på.
    • Kött fick man inte äta, utan var hänvisad till fisk.
    • Eftersom man under vintern endast hade torkad fisk, så blev lutfisken en stående rätt.
    • Lutfisken var en fastemåltid som vid reformationen togs upp på julbordet.
    • Julskinkan speglar både förkristna, midvinterblotets offer, och reformatoriska mattraditioner.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Julmat

    • Det varierar med julmatens omfattning, beroende på var i Sverige man befinner sig.
    • Men en del maträtter förekommer nästan alltid, oberoende av var man befinner sig.
    • Traditionell, svensk julmat, så vad ingår egentligen?
    • De rätter som är allra populärast på svenska julbord är nog griljerad skinka, sill, köttbullar och Janssons frestelse.
    • Idag är julbordet ofta kompletterat med vegetariska- eller veganalternativ.
    • Sötsaker, desserter och annat gott är också självskrivna detaljer på ett svenskt julbord.
    • Även om man var fattig förr så kostade man på sig en julgris.
    • Fläsket och skinkan hade stor betydelse för julfirandet.
    • Man slaktade oftast julgrisen på Luciadagens morgon.
    • Julöl bryggs enligt gammal svensk tradition, d v s med rikligt med rostad malt som ger en fyllig smak med lätt sötma och mustig färg.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll





    Julbordets tillkomst

    • Svenska gående bord följer traditioner.
    • Ordning och reda i allt, även måltid.
    • Allt i tur och ordning.
    • Denna inställning och ordningssinnet fick ett franskbetonat kök att ställa rätterna på parad till det som kallades smörgåsbord!
    • Vi kan följa det svenska smörgåsbordet historia tillbaka till 1700-talets första hälft.
    • Julbordet använder det engelska serveringssättet.
    • Vilket betyder att man serverar inte, utan gästen går något varv och väljer sedan rätter efter smak och lust.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Brännvinsbordet

    • På järnvägsrestaurangen fanns ett brännvinsbord som bestod i en uppdukning av allsköns supar.
    • Brännvinsbordet ökade i sin popularitet genom främst järnvägens framväxt.
    • Så kom brännvinsbordet att skapas på järnvägsrestaurangen.
    • Det fanns lite salta rätter, bröd och smör.
    • Mitt på bordet fanns en synnerligen vacker brännvinskanna.
    • Den hade flera kranar ur vilka det serverades olika kryddningar för olika smaker.
    • Idag kan du servera t.ex en tranbärsdryck åt den som önskar alkoholfritt.
    • Brännvinet skall serveras kallt, dock inte kallare än +5 grader.
    • Inte heller varmare än +10 grader C.
    • Det får anses som stilvidrigt att servera brännvin i kupiga glas.
    • Brännvinet bär namn efter kryddningen.
    • Pomerans eller kummin, Gauffin, Östgöta, O.P Andersson, Skåne är brännvin benämnt efter upphovsman eller landskap.
    • Av de utländska kan man som brännvin räkna Aalborgs akvavit, Vodka, Absint.
    • Lite mer ”udda” som brännvin är väl Gin eller Calvados, men får enligt etiketten ändå räknas in där.
    • Angostura är en dryck med stark bitter smak och används för att krydda vårt vanliga brännvin.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Vett och etikett vid julbordet

    • Börja med att direkt gå fram till tallrikshögen.
    • Du räcker omedelbart en tallrik till ditt sällskap.
    • Tar egen tallrik.
    • Fyll nu inte den med bröd, kniv och gaffel.
    • Gör en strategisk lov runt bordet med tallriken i handen.
    • Lägg upp det som gäller för julbordets avätande.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll





    Att servera sig själv

    • Toppråga inte din tallrik.
    • Omedelbart blir du sedd av omgivningen, och troligen får du kommentarer.
    • Du kan byta tallrik och bestick mellan varje tur till bordet.
    • När du i första turen lagt på av sillen, så går du till brödet och tar bröd och bestick i handen under tallriken.
    • Lägg på en klick smör på kanten av tallriken.
    • Du ska inte lägga smör på smörgåsen vid buffén.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Julbordets fem turer 



    Första turen



    Snapstips eller dryck första turen

    • Milt kryddade snapsar med kummin, dill anis och fänkål.
    • Många akvaviter passar in och till detta dricks mineralvatten eller lageröl.  
    • Svensk Fyrpack Alkoholfri Kryddad Snaps finns att köpa för den som önskar ett sådant alternativ. 
    • Maltdryckerna är utmärkta val och då är klassikern svagdrickan ett måste på julbordet för den som önskar ett alkoholfritt alternativ.
    • Smakar ungefär som om man blandat mörkt öl med sockerdricka.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll





    Andra turen



    Snapstips eller dryck andra turen



    Tredje turen



    Snapstips eller dryck tredje turen

    • En besk eller bitter snaps passar här.
    • Gärna innehållande vanilj, anis eller nejlika.
    • Man hittar dess i snapsserien Svenska Snapsar på Systembolaget. Gärna julöl till, eller varför inte en ale eller stout. 
    • Julmusten finns i en lite festligare form som lagrats sexmånader på ekfat.
    • Man köper den på systembolaget, men läs på etiketten.
    • En del av dem innehåller svagt med alkohol.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Fjärde turen

    • Småvarmt, Janssons frestelse, ansjovisfräs
    • Ssillbullar, stekt salt sill, ler-tallrikssill
    • Sotare, laxpudding, kokt rimmad oxbringa
    • Kalvfrikadeller, stekt fläsk, fläskkorv, hackkorv
    • Julkorv, blodkorv, köttbullar
    • Revbensspjäll, brunkål, rödkål, långkål
    • Givetvis lutfisk
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Snapstips eller dryck fjärde turen



    Femte turen



    Snaps eller dryckestips femte turen 



    Den svenska apéretifen och öl

    • Till ett svenskt julbord hör brännvin och öl samt i viss omfattning cocktails.
    • De är mer att betrakta som ”diverse-drycker” och skall finnas sist i vinlistan, då de anses vara mer av karaktären vin.
    • Öl serveras glasvis under smörgåsbordet.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Sång

    • Att sjunga till supen är nog en svensk specialitet.
    • Att sjunga till brännvin gör man inte på bankett eller supé.
    • Det är mest vid det lilla bordet i sällskap med bekanta som det låter sig göras.
    • Vid julbordet kan man mer än gärna sjunga snapsvisor.
    • Är du på restaurang, kanske du får vara lite mer återhållsam med sjungandet.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll


    Klädsel vid julbordet

    • Stor frihet i klädsel råder.
    • Om du blir bjuden på julbord bör du tänka på att någon annan lagt ned arbete och tid samt pengar för din skull.
    • Det minsta du kan göra är att ta den korta tiden i anspråk som det innebär att klä dig snyggt.
    • Detta för att visa värdfolket respekt.
    • Kavaj, eller Udda kavaj med tex. klubblazer är en lägsta nivå.
    • Ett julfirande kan gott innebära en mörk kostym med vit skjorta.
    • Kvinnan kanske inte tar på sig bästa galaklänningen, men en vacker halvlång eller byxdress passar utmärkt.
    • Ställ en fråga om vett och etikett
    • Tillbaka till innehåll



    Källor: Nordiska museets arkiv, Det svenska julbordet - Fjällström/Liby, Så levde man - Johansson/Neppenström/Sigurdsson, Livets fester - Alfredsson/Henning




    ©Er Man AB. Mångfaldigandet av denna text, helt eller delvis, är enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Er Man AB och Mats Danielsson

    Skor och dess vett och etikett >>
    Hantera klagomål på jobbet med vett och etikett >>
    Gäst på begravning, vett och etikett >>
    @ 2019-, Er Man AB | info@etikettdoktorn.se | webbplatsöversikt
    Powered by OnLimit.se